Hur beräknas skuldkvoten?
Lägg ihop hushållets bolån och dela med årsinkomsten före skatt: 3 400 000 / 840 000 = 4,05. I procent blir det 405 %. Finansinspektionen räknar på samma sätt i sin statistik, med hushållets totala bolån delat med hushållets inkomst före skatt (Finansinspektionen, 21 maj 2026). En kvot på 450 % betyder 4,5 gånger årsinkomsten.
Står ni två på lånet räknas båda inkomsterna mot hela lånet. Som inkomst räknar Finansinspektionen inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet. Bankerna rapporterar inkomsten lite olika, och en del har räknat in barnbidrag, studiebidrag och underhållsbidrag (Finansinspektionen, 7 mars 2024). Din bank kan därför komma fram till en annan kvot än du.
Räknas studielån och andra lån in?
Inte i Finansinspektionens mått. Där räknas bara bolånen, och så var det också när skuldkvoten styrde amorteringen: föreskrifterna räknade det nya lånet och andra bolån som samma låntagare hade, inget annat (FFFS 2016:16 2 §).
I bankens kreditprövning märks de andra lånen i stället genom betalningarna. Alla banker i Finansinspektionens underlag räknar en kvar att leva på-kalkyl, där räntor och amorteringar på hushållets lån dras från inkomsten tillsammans med driftskostnaden för bostaden (Finansinspektionen, 2 april 2025). Betalningar på studielån eller billån minskar därför det som blir kvar varje månad. Räknaren visar kvoten med och utan de andra lånen.
Skuldkvoten och amorteringskravet
Det skärpta amorteringskravet gällde nya lån från 1 mars 2018: var skuldkvoten över 450 % skulle lånet amorteras med 1 % extra om året (FFFS 2016:16 4 och 7 §§). Med en belåningsgrad över 70 % blev det 3 % om året. Riksdagen tog bort kravet från 1 april 2026, och för nya lån avgör nu bara belåningsgraden hur mycket lagen kräver att du amorterar (lag (2026:226) 7 §).
I exemplet med 3 400 000 kr i lån hade kravet inte gällt. Med samma inkomst gick gränsen vid 3 780 000 kr. Ett lån på 4 000 000 kr hade gett 40 000 kr i extra amortering om året, 3 333 kr i månaden.
Har ditt lån det skärpta kravet sedan tidigare? Då upphör det inte av sig självt, utan du behöver komma överens med banken om ändrade villkor (Regeringen, 5 mars 2026). Banken ska på begäran, och skyndsamt, lämna uppgifterna som amorteringskravet räknas på (lag (2026:226) 14 §). Där ser du vilken belåningsgrad banken utgår från.
Har skuldkvoten något tak?
Nej, ingen lag sätter något tak. Utredningen Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) föreslog ett tak på 550 % av inkomsten före skatt, tillsammans med lättnader i andra regler. Finansinspektionen och Riksbanken ville ha ett krav som begränsar hur stora lån hushållen kan ta i förhållande till inkomsten. Regeringen behandlade inte frågan om ett tak men skriver att det kan finnas skäl att återkomma till den (prop. 2025/26:119, avsnitt 5.3.2 och 9).
I propositionen räknar regeringen med att inkomsten fortsätter att påverka hur stora lån hushållen kan få, genom bankens bedömning av betalningsförmågan. Det som främst håller tillbaka skulderna är enligt regeringen bankernas kvar att leva på-kalkyler. Vilken skuldkvot din bank godtar kan bara banken svara på.
Hur hög skuldkvot har andra bostadsköpare?
Den som köpte bostad 2025 lånade i snitt 295 % av inkomsten. För alla nya bolån var snittet 280 %. Omkring 7 % av bostadsköparna hade en skuldkvot över 450 % (Finansinspektionen, 21 maj 2026).
Höga kvoter är vanligast i storstäderna. I Stockholm hade drygt 11 % av de nya låntagarna en skuldkvot över 450 % år 2024, och i Göteborg ungefär 6 %. Samma år hade 2,5 % av bostadsköparna både en skuldkvot över 450 % och en belåningsgrad över 70 % (Finansinspektionen, 2 april 2025).
Bostadsrätt: föreningens lån syns inte i kvoten
Har föreningen lån betalar du vanligtvis räntor och amorteringar på dem genom avgiften. Finansinspektionen har uppskattat låntagarnas andel av föreningarnas lån och räknat in den. Då blev skuldkvoten för nya låntagare i bostadsrätt ungefär 24 % högre i ett stickprov från 2024, och i nybildade föreningar nästan 40 % högre (Finansinspektionen, 2 april 2025).
Du kan räkna på din egen del. En tvåa på 62 kvadratmeter i en förening med 7 500 kr i skuld per kvadratmeter motsvarar ungefär 465 000 kr av föreningens lån. Läggs det till lånet i exemplet blir kvoten 460 % i stället för 405 %.
Vad betyder amorteringsgrundande skuldkvot?
Det är skuldkvoten som avgjorde om det skärpta kravet gällde. I föreskrifterna hette lånen som räknades skuldkvotsgrundande kreditbelopp: det nya lånet plus andra bolån som samma låntagare hade. Inkomsten var den senast fastställda förvärvsinkomsten, alltså inkomst av tjänst och näringsverksamhet efter allmänna avdrag, plus andra inkomster som var säkerställda och varaktiga (FFFS 2016:16 2 §, inkomstskattelagen 1 kap. 5 §).
Kvoten räknades när lånet lämnades eller utökades. En ny beräkning krävdes om någon av låntagarna inte längre skulle vara betalningsansvarig för lånet, av annat skäl än dödsfall (4 §). Föreskrifterna upphävdes 31 mars 2026, och dagen efter tog lag (2026:226) över (Finansinspektionen, 19 mars 2026).
Vanliga frågor
- Hur räknar man ut skuldkvot?
- Dela bolånet med hushållets årsinkomst före skatt. Med 3 400 000 kr i lån och 840 000 kr i inkomst blir skuldkvoten 405 %.
- Vad är en hög skuldkvot?
- I sina bolånerapporter räknar Finansinspektionen en kvot över 450 % som hög. Det gällde omkring 7 % av bostadsköparna 2025.
- Gäller det skärpta amorteringskravet fortfarande?
- Inte för nya lån. Har ditt lån kravet sedan tidigare ligger det kvar tills du och banken ändrar villkoren.
- Räknas studielån in i skuldkvoten?
- Nej, Finansinspektionen räknar bara bolån. Betalningar på andra lån dras däremot från inkomsten i bankernas kvar att leva på-kalkyl.
- Hur hög skuldkvot får man ha?
- Det finns ingen gräns i lag. Hur mycket du får låna avgör banken i kreditprövningen.
- Räknas båda inkomsterna om vi är två?
- Ja, om ni båda står på lånet. Räknas bara den ena lönen i exemplet, 38 000 kr i månaden, blir kvoten 746 % i stället för 405 %.