Bolån – Komplett guide för bostadsköpare
Allt du behöver veta om bolån: hur du ansöker, jämför räntor, amorteringskrav och konkreta tips för att sänka dina månadskostnader.
Vad är ett bolån?
Ett bolån är ett lån med din bostad som säkerhet. Det är den vanligaste låneformen för att finansiera köp av hus eller bostadsrätt i Sverige. Eftersom bostaden fungerar som säkerhet för lånet kan banken erbjuda betydligt lägre ränta jämfört med blancolån och andra lån utan säkerhet.
Bolån delas normalt upp i två delar: bottenlån och topplån. Bottenlånet har lägst ränta och täcker upp till 70-75% av bostadens värde. Topplånet täcker resterande del upp till 85% och har något högre ränta på grund av den ökade risken för banken.
De resterande 15% måste du betala kontant – detta kallas kontantinsats och är lagstadgat genom det så kallade bolånetaket.
Hur mycket kan jag låna?
Hur mycket du kan låna beror på flera faktorer: din inkomst, befintliga lån, antal personer i hushållet och bostadens värde. Bankerna använder en beräkning som kallas KALP (Kvar Att Leva På) för att avgöra hur stort lån du klarar av.
KALP-kalkylen tar hänsyn till dina inkomster efter skatt och drar av boendekostnader, andra lån och schablonbelopp för levnadskostnader baserade på Konsumentverkets beräkningar. Du måste ha tillräckligt kvar varje månad för att klara oförutsedda utgifter.
Tumregel för maximal lånesumma:
- Skuldkvot: Maximalt 4,5-5 gånger hushållets årliga bruttoinkomst
- Belåningsgrad: Maximalt 85% av bostadens marknadsvärde
- Räntekänslighet: Du ska klara en ränta på 6-7% (stresstest)
Amorteringskrav – så fungerar det
Sedan 2016 finns lagstadgade amorteringskrav i Sverige. Dessa krav innebär att du måste betala av på ditt bolån varje år, beroende på hur stor andel av bostadens värde du har lånat.
Belåningsgrad över 70%
Amortera minst 2% av lånebeloppet per år
Belåningsgrad 50-70%
Amortera minst 1% av lånebeloppet per år
Skuldkvot över 4,5 gånger inkomsten
Amortera ytterligare 1% per år (utöver ovanstående)
Det finns undantag från amorteringskravet, exempelvis för nyproducerade bostäder de första fem åren, eller om du har särskilda skäl som arbetslöshet eller sjukdom.
Bunden eller rörlig ränta?
När du tar bolån väljer du mellan rörlig ränta (oftast 3 månaders bindningstid) eller bunden ränta med fast period på 1-10 år. Varje alternativ har sina för- och nackdelar:
Rörlig ränta
- Följer marknadsräntan
- Historiskt ofta lägre
- Flexibelt – lösa lånet utan kostnad
- Räntan kan stiga snabbt
Bunden ränta
- Fast kostnad under perioden
- Trygghet i budgeten
- Ränteskillnadsersättning vid lösen
- Kan bli dyrare om räntan sjunker
Många väljer att dela upp lånet – exempelvis 50% rörligt och 50% bundet. Det ger en balans mellan trygghet och flexibilitet. Följ STIBOR och styrräntan för att förstå hur räntorna kan utvecklas.
10 tips för att sänka dina bolånekostnader
Jämför flera banker
Hämta offerter från minst 3-4 banker. Skillnaden kan vara tusentals kronor per år.
Förhandla aktivt
Banker har utrymme att sänka räntan. Använd konkurrenternas offerter som argument.
Samla dina bankaffärer
Lön, sparande och försäkringar hos samma bank ger bättre förhandlingsläge.
Amortera extra
Extra amortering minskar både skuld och räntekostnader över tid.
Utnyttja ränteavdraget
Du får 30% skattereduktion på räntekostnader upp till 100 000 kr per år.
Välj rätt bindningstid
Analysera ränteläget. Binda när du tror räntan stiger, välj rörligt annars.
Byt bank om det lönar sig
Lojalitet belönas sällan. Nya kunder får ofta bättre erbjudanden.
Håll koll på avgifter
Jämför inte bara ränta – titta på uppläggningsavgift, aviavgift och expeditionsavgift.
Förbättra din kreditvärdighet
Betala räkningar i tid och undvik betalningsanmärkningar för bättre villkor.
Förhandla vid bindningstidens slut
Det är då banken är mest motiverad att behålla dig – passa på!
Så ansöker du om bolån – steg för steg
- 1
Räkna ut din budget
Använd vår lånekalkylator för att se hur mycket du kan låna och vad det kostar per månad.
- 2
Ansök om lånelöfte
Kontakta banker för att få ett lånelöfte som visar hur mycket de kan låna dig.
- 3
Hitta din bostad
Med lånelöftet i hand kan du lägga bud och köpa bostad inom din budget.
- 4
Slutför låneansökan
När köpet är klart skickar du in kompletterande handlingar till banken.
- 5
Tillträde och utbetalning
På tillträdesdagen får du nycklarna och banken betalar ut lånet till säljaren.
Vanliga frågor om bolån
Hur mycket kontantinsats behöver jag för att köpa bostad?▼
Enligt lag måste du betala minst 15% av bostadens pris kontant. Det kallas bolånetak och innebär att banker maximalt får låna ut 85% av bostadens marknadsvärde. Utöver kontantinsatsen tillkommer lagfarts- och pantbrevskostnader.
Vad är skillnaden mellan bunden och rörlig ränta?▼
Rörlig ränta (3 månader) följer marknadsräntan och kan förändras varje kvartal. Bunden ränta är fast under en vald period (1-10 år) och ger trygghet i budgeten. Historiskt har rörlig ränta ofta varit billigare, men bunden ränta kan vara fördelaktig när räntan förväntas stiga.
Hur mycket måste jag amortera på mitt bolån?▼
Amorteringskravet innebär att du måste amortera minst 1% av lånebeloppet per år om belåningsgraden är 50-70%, och minst 2% om den överstiger 70%. Har du dessutom en skuldkvot över 4,5 gånger din bruttoinkomst tillkommer ytterligare 1% amortering.
Kan jag få amorteringsfrihet på mitt bolån?▼
Ja, banker kan bevilja tillfällig amorteringsfrihet vid särskilda omständigheter som arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet. Normalt beviljas amorteringsfrihet i perioder om 6-12 månader. Du behöver ansöka hos din bank och motivera varför du behöver uppehållet.
Hur beräknas min KALP (kvar att leva på)?▼
KALP beräknas genom att dra av alla fasta kostnader (boendekostnader, försäkringar, skatt) och schablonbelopp för levnadskostnader från hushållets nettoinkomst. Bankerna använder Konsumentverkets schablonbelopp som grund. Du måste ha tillräckligt kvar för att klara vardagsekonomin.
Vad är skillnaden mellan bottenlån och topplån?▼
Bottenlån är den del av bolånet som har säkerhet i bostaden upp till 70-75% av marknadsvärdet och har lägre ränta. Topplån täcker resterande del upp till 85% och har högre ränta på grund av högre risk för banken.
Hur förhandlar jag om bättre bolåneränta?▼
Samla offerter från flera banker och använd dem som förhandlingsunderlag. Samla dina bankaffärer (lön, sparande, försäkringar) hos en bank för bättre förhandlingsläge. Förhandla alltid vid bindningstidens slut – då är banken mest motiverad att behålla dig som kund.
Hur lång tid tar det att få ett lånelöfte?▼
Ett lånelöfte tar vanligtvis 1-3 bankdagar att få. Digitala ansökningar kan ibland ge svar samma dag. Lånelöftet gäller normalt i 3-6 månader och visar hur mycket banken är villig att låna dig baserat på din ekonomiska situation.
Vad kostar det att byta bank för mitt bolån?▼
Att flytta bolånet kan kosta 0-5 000 kr beroende på om nya pantbrev behövs. Om pantbrevet redan finns kostar flytten oftast inget. Stämpelskatt för pantbrev är 2% av pantbrevets belopp. Många banker erbjuder att betala flyttkostnaden för att locka nya kunder.
Vad händer om jag inte kan betala mitt bolån?▼
Kontakta banken omgående om du får betalningssvårigheter. Banken kan erbjuda amorteringsfrihet eller anpassad återbetalningsplan. Vid långvarig betalningsförmåga kan bostaden i värsta fall säljas på exekutiv auktion. Tidig kontakt med banken ger bäst möjligheter till lösning.
Läs mer om bolån
Jämför långivare
Hitta bästa bolåneräntan genom att jämföra olika banker och långivare.
Visa långivare