Rörlig ränta, även kallad flytande eller tremånadersränta, är en låneränta som justeras regelbundet efter marknadsförhållandena. Vanligtvis justeras rörlig ränta var tredje månad baserat på Riksbankens styrränta och bankernas upplåningskostnader. Historiskt har rörlig ränta ofta varit billigare än bunden ränta.
Hur fungerar rörlig ränta?
Med rörlig ränta kan din månadsbetalning ändras var tredje månad när banken justerar räntan. Om Riksbanken höjer styrräntan stiger vanligtvis din bolåneränta inom kort. På samma sätt sjunker räntan när styrräntan sänks. Du får meddelande från banken när räntan ändras.
Fördelar med rörlig ränta
Rörlig ränta passar dig som:
- Vill ha lägst möjlig ränta (rörlig är ofta lägre)
- Har ekonomisk buffert att klara räntesvängningar
- Förväntar dig att räntorna ska vara stabila eller sjunka
- Vill ha flexibilitet att binda räntan när det passar
- Planerar att sälja inom kort och vill undvika ränteskillnadsersättning
Risker med rörlig ränta
Det finns risker att vara medveten om:
- Månadsbetalningen kan öka kraftigt vid räntehöjningar
- Svårare att budgetera när kostnaden varierar
- Psykologisk stress vid räntoro i omvärlden
- Risk att behöva binda vid toppen om räntorna stiger snabbt
Historisk jämförelse
Rörlig ränta har ofta varit billigare än bunden ränta, men det gäller inte alla perioder. Skillnaden brukar förklaras med att du tar en risk som banken annars skulle ta. Men under perioder med snabbt stigande räntor kan bunden ränta vara mer fördelaktigt.
Strategi för rörlig ränta
Tips för dig med rörlig ränta:
- Ha alltid en buffert för högre räntor
- Räkna på vad du klarar om räntan fördubblas
- Överväg att binda en del av lånet för riskspridning
- Följ ränteprognoser och Riksbankens signaler
- Amortera extra när räntan är låg, det bygger säkerhet