Inflation innebär att den allmänna prisnivån på varor och tjänster stiger, vilket gör att pengar tappar köpkraft över tid. I Sverige mäts inflationen främst med KPIF och Riksbanken har ett mål om cirka 2 procent per år. Inflationen är central för din privatekonomi eftersom den styr Riksbankens räntebeslut, som i sin tur påverkar dina bolåneräntor och ditt sparande.
Hur inflation mäts
Inflation mäts som den procentuella ökningen av en korg av varor och tjänster:
- KPI: konsumentprisindex, det breda måttet
- KPIF: KPI med fast ränta, Riksbankens målvariabel
- Riksbankens mål: cirka 2 % per år mätt med KPIF
Räkneexempel på köpkraft
Inflation urholkar värdet av pengar över tid. Med 2 % inflation per år:
- Något som kostar 100 kr i år kostar cirka 102 kr nästa år
- 10 000 kr som ligger oförräntade är värda cirka 8 200 kr i köpkraft efter 10 år
- Ett sparkonto med 1 % ränta ger negativ realränta vid 2 % inflation
- För att behålla köpkraften måste avkastningen överstiga inflationen
Inflation och lån
Vid hög inflation minskar det reala värdet av en skuld, eftersom du betalar tillbaka med pengar som är värda mindre. Samtidigt höjer Riksbanken ofta styrräntan för att dämpa inflationen, vilket gör rörliga bolån dyrare. Nettoeffekten beror på hur mycket räntan stiger jämfört med inflationen.
Skydda din ekonomi mot inflation
Några sätt att hantera inflationsrisken:
- Se till att sparandet ger avkastning över inflationen (positiv realränta)
- Behåll en buffert men placera långsiktigt sparande så det växer
- Räkna med högre räntor i din lånekalkyl
- Förhandla löneökningar som minst följer prisutvecklingen