Reporäntan var länge Riksbankens viktigaste styrränta och det centrala verktyget för att påverka inflationen och ekonomin. Sedan 8 juni 2022 har Riksbanken ersatt begreppet reporänta med styrränta, men funktionen är densamma. Räntan styr bankernas upplåningskostnader och påverkar därmed dina bolåne- och sparräntor. Styrräntan är 1,75 % och gäller från 30 september 2026.
Vad var reporäntan?
Reporäntan var den ränta till vilken bankerna kunde låna och placera pengar hos Riksbanken på kort sikt. Genom att höja eller sänka den styrde Riksbanken kostnaden för pengar i hela ekonomin. Idag heter motsvarande ränta helt enkelt styrränta.
Hur styrräntan påverkar ekonomin
Förändringar i styrräntan sprider sig brett:
- Höjning: dyrare att låna, dämpar konsumtion och inflation
- Sänkning: billigare att låna, stimulerar ekonomin
- Påverkar STIBOR och därmed rörliga bolåneräntor
- Påverkar kronans växelkurs mot andra valutor
Räkneexempel på höjd ränta
Anta ett rörligt bolån på 2 000 000 kr när bolåneräntan höjs med 1 procentenhet efter en styrräntehöjning.
- Ökad räntekostnad: 1 % av 2 000 000 kr = 20 000 kr per år
- Per månad: cirka 1 667 kr mer före ränteavdrag
- Efter 30 % ränteavdrag: cirka 1 167 kr netto per månad
- Visar varför styrräntebeslut märks direkt i hushållsekonomin
Följ räntebesluten
Riksbankens direktion meddelar styrräntan vid sina åtta penningpolitiska möten per år. Vid fyra av dem publiceras en penningpolitisk rapport med en prognos för styrräntan (räntebana). Om du har rörlig ränta är det klokt att följa dessa besked, eftersom de ger en indikation om var dina boendekostnader är på väg.