En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper, som obligationer och statsskuldväxlar, i stället för aktier. Avkastningen kommer från räntan på dessa värdepapper. Räntefonder har generellt lägre risk än aktiefonder och används ofta för att balansera en portfölj eller för sparande med kortare horisont än aktier kräver.
Korta och långa räntefonder
Räntefonder delas in efter löptiden på innehaven:
- Korta räntefonder (penningmarknadsfonder): låg risk, värdepapper med kort löptid
- Långa räntefonder (obligationsfonder): högre möjlig avkastning men känsligare för ränteförändringar
- Företagsobligationsfonder: högre ränta mot högre kreditrisk
- Risken styrs av både löptid och de underliggande utgivarnas kreditvärdighet
Hur ränteläget påverkar fonden
Värdet på en räntefond påverkas av marknadsräntan. När marknadsräntorna stiger faller värdet på befintliga obligationer, vilket drar ner särskilt långa räntefonder. När räntorna sjunker stiger värdet i stället. Korta räntefonder påverkas mindre eftersom innehaven snabbt förfaller och ersätts med nya till aktuell ränta.
Räkneexempel
Anta att du placerar 100 000 kr i en kort räntefond som ger 3 procent i årlig avkastning. Efter ett år har sparandet vuxit till cirka 103 000 kr före skatt och avgifter. Ligger fonden på ett ISK betalar du schablonskatt i stället för vinstskatt. Avkastningen är lägre än för aktier över tid, men svängningarna är betydligt mindre.