Yield, på svenska avkastning eller direktavkastning, visar hur mycket en investering ger i löpande inkomst i förhållande till vad du betalat eller vad tillgången är värd just nu. Begreppet används flitigt inom aktier, obligationer och fastigheter, men beräknas något olika beroende på tillgångsslag. Yield är ett centralt nyckeltal för att jämföra olika investeringar och bedöma hur väl avkastningen står sig mot risken och mot räntan på säkra placeringar.
Olika typer av yield
Yield beräknas på olika sätt i olika sammanhang:
- Direktavkastning (aktier): utdelning delat med aktiekurs
- Yield to maturity (obligationer): total årlig avkastning till förfall
- Direktavkastning (fastigheter): driftnetto delat med fastighetsvärde
- Current yield: årlig kupong delat med aktuell kurs
Räkneexempel: yield på en utdelningsaktie
Anta att du köper en aktie för 200 kr och bolaget delar ut 10 kr per aktie under året. Direktavkastningen blir då 5 procent (10 / 200 × 100). Köper du 100 aktier för totalt 20 000 kr får du 1 000 kr i utdelning per år. Stiger aktiekursen till 250 kr sjunker den nya köparens yield till 4 procent, trots att utdelningen är oförändrad, eftersom priset har gått upp.
Yield och risk
En hög yield är inte automatiskt bra. Ofta innebär en hög yield att marknaden bedömer risken som hög, exempelvis att en utdelning kan komma att sänkas eller att en fastighet har osäkra hyresintäkter. En låg yield kan tvärtom spegla en stabil och eftertraktad tillgång. Yield bör därför alltid vägas mot risk och framtidsutsikter.
Yield jämfört med riskfri ränta
Investerare jämför ofta yield med räntan på säkra statsobligationer. Om en aktie eller fastighet ger en yield som bara obetydligt överstiger den riskfria räntan kan riskpremien vara för låg. När marknadsräntorna stiger kräver investerare därför ofta högre yield, vilket kan pressa ned priserna på aktier och fastigheter.