En obligation är ett räntebärande värdepapper, i praktiken ett lån i form av ett skuldebrev. När du köper en obligation lånar du ut pengar till utgivaren, som kan vara staten, en kommun eller ett företag, mot löfte om att få ränta (kupong) under löptiden och hela det lånade beloppet (nominella beloppet) tillbaka på förfallodagen. Obligationer används av sparare som vill ha en mer förutsägbar avkastning än aktier och är en central byggsten i en balanserad portfölj.
Vanliga typer av obligationer
Det finns flera olika sorters obligationer med olika risk och avkastning:
- Statsobligationer: utfärdas av staten, mycket låg risk
- Säkerställda bostadsobligationer: säkerhet i bolåneportföljer
- Företagsobligationer: högre ränta men högre risk
- High yield-obligationer: hög ränta, hög risk
- Realränteobligationer: inflationsskyddad avkastning
Räkneexempel: avkastning på en obligation
Anta att du köper en obligation med nominellt belopp 100 000 kr, en kupongränta på 4 procent och en löptid på 5 år. Du får då 4 000 kr i ränta varje år (100 000 × 0,04), totalt 20 000 kr över löptiden, och får tillbaka dina 100 000 kr på förfallodagen. Köper du istället obligationen på andrahandsmarknaden för 95 000 kr blir din effektiva avkastning (yield) högre, eftersom du betalat mindre men ändå får full ränta och full inlösen.
Sambandet mellan kurs och ränta
Priset på en obligation rör sig motsatt marknadsräntan. Stiger räntorna blir gamla obligationer med lägre kupong mindre attraktiva och faller i värde, medan sjunkande räntor gör befintliga obligationer mer värda. Ju längre löptid, desto kraftigare blir kursrörelsen, vilket kallas ränterisk.
Obligationer för privatsparare
De flesta privatpersoner köper obligationer indirekt via räntefonder, som sprider risken över många obligationer. Det är ofta enklare och billigare än att köpa enskilda obligationer, och passar bra som en stabiliserande del i portföljen tillsammans med aktier.