Skuldkvot är hushållets bolån delat med inkomsten före skatt för ett år, ofta uttryckt som hur många gånger årsinkomsten ni har lånat. Bolånereglerna finns sedan 1 april 2026 i lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, och där utgår amorteringskravet från belåningsgraden. Skuldkvoten används i bankernas kreditprövning men styr inte längre det lagstadgade amorteringskravet.
Så räknas skuldkvoten ut
Skuldkvoten beräknas som hushållets bolån delat med årsinkomsten, så som Finansinspektionen räknar:
- Lån: hushållets bolån
- Inkomst: årsinkomst före skatt
- Exempel: 3 000 000 kr i bolån / 600 000 kr i inkomst = skuldkvot 5,0, eller 500 %
Skuldkvoten och amorteringskravet
Fram till 31 mars 2026 krävdes 1 procentenhet extra amortering per år för nya bolån som översteg 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det skärpta kravet slopades 1 april 2026. Har du ett äldre lån med det extra kravet ligger det kvar tills du och banken kommer överens om att ändra villkoren. Det finns ingen lagstadgad gräns för skuldkvot.
Skuldkvoten i bankens kreditprövning
Långivaren ska enligt konsumentkreditlagen pröva om du har ekonomiska förutsättningar att betala lånet. Skuldkvoten är ett av måtten banken kan använda. Andra lån märks i kvar att leva på-kalkylen, där räntor och amorteringar dras från inkomsten. Hur hög skuldkvot en bank accepterar bestämmer banken själv.
Så håller du nere skuldkvoten
Vill du sänka din skuldkvot kan du:
- Låna mindre till bostaden, till exempel med en större kontantinsats
- Öka inkomsten, vilket sänker kvoten